Praktiken är slut :D

Äntligen slut på praktiken. Ska jag vara ärlig så sitter jag här och funderar vad har jag lärt mig? hur har jag utvecklats inom det här yrket? Ärligt talat så är jag osäker på om jag har lärt mig något alls, vilket är tråkigt. Har visserligen lär mig hantera en kniv lite bättre än innan. Vilket är något positivt. Men jag vet att jag kunde gicit dubbelt så mycket, men trvides på något sätt inte där, jag kunde lixom inte vara den jag är på något sätt, jag är pratglad och har nära till skratt, men här kändes det som att jag mest stod för mig själv i mina egna tankar. Vilket kan vara bra, men blir ganska tråkigt i längden. Nu finns det säkert folk som lär sig jätte mycket där och trivs som fisken i vatten. Tyvärr var inte jag en av dom. Sedan kan det bero på att man jämför med sina gamla praktiker. Jag har haft världens bästa praktik, det var när jag var i smålan på bara några timmar om dagen i 2 veckor lärde jag mig så mycket! Jag trivdes så bra att jag knappt inte ville åka hem till stockholm. Stället heter ViBaKo vilket är en förkortning på Vimmerbys konditori och bageri. De människorna var så himla gulliga och snälla. De tog sig tid att lära ut. Jag saknar de fortfarande. Funderar på att skriva ett tack brev sen när jag slutat trean ( vilket bara är några månader kvar tills jag slutar gymansiet) där jag berättar att det verkligen hjälpte mig trots att jag bara var där en så kort stund. Det var även där jag gjorde bröllopstårtan som jag visade i ett tidigare inlägg.
Visst jag bor i stockholm, så ni kanske tycker det är konstigt att jag hade praktik i Vimmerby och i Hultsfred. Jag behövde komma bort från stockholm förra terminen då jag kände att allt bara var jbbigt och jag behövde komma bort från den vanliga vardagen. Så min mamma ringde min morbror som bor 2 ½ mil utan för Hultsfred och frågade om det var ok om jag bodde hos honom i en månad, så att jag kunde göra min åpraktik där nere. Pratglad som min morbror är så hade han inget emot det. Visst så kom jag och min kusin ihop oss ett flertal gånger. Men men, jag är inte van vid syskon och hon har ju bott utan sin syster och mamma nu i 2 år, de bor fortfarande kvar i stockholm, komplicerad historia ;P
Så iaf, hon är väl inte van att ha någon där hela tiden, så att hon behöver anpassa sig lixom. Vilket jag kan förstå.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0