Du behöver inte alltid säga det du tänker utan ett leende säger oftast det mesta
Det sägs att man blir klokare med åren.Det sägs att det är mänskligt att fela. Det sägs att mister du en, står det tusen åter.
Så vem är det som bestämmer vad som är fel, när man blir klokare och när det faktiskt är så att vad du än gör står dina vänner och din familj kvar.
Är det när det handlar om sånt som vi kan se på ett fakta blad. Är det bara statisk man bör gå efter eller är det helt ok att faktiskt tycka och tänka själv? Att låta känslorna styra, och att bara gå efter det man själv tycker.
Är det när det handlar om sånt som vi kan se på ett fakta blad. Är det bara statisk man bör gå efter eller är det helt ok att faktiskt tycka och tänka själv? Att låta känslorna styra, och att bara gå efter det man själv tycker.
Om det hade funnits statistik på när en människa anses vara elak, korkad eller smart. Ja kanske hade vi varit kloka som Ugglor då. Hjärnan är nästan obefintlig men att ögonen uppfattar ljus som en människa över huvud taget inte kan se. Möjligtvis med microskåp men det vet jag faktiskt inte så mycket om :)
Om det är mänskligt att fela går ju att diskutera i det oändliga. För det finns saker och beteenden hos andra människor som vi kan störa oss på oerhört mycket. Som vi inte anses tycka är bra.
Jag skulle hellre säga att det är mänskligt att acceptera men svårare att förstå. Så summan av kardemumman är väl att du väljer själv om du vill bli klokare med åren. Om du vill acceptera att folk gör fel och om allt går att förlåta.
Jag skulle hellre säga att det är mänskligt att acceptera men svårare att förstå. Så summan av kardemumman är väl att du väljer själv om du vill bli klokare med åren. Om du vill acceptera att folk gör fel och om allt går att förlåta.
Den som gapar efter mycket. Mister oftast hela stycket
Att vara snål. Att räkna varenda en krona och varje liten slant man får in. Oftast är det något den människan sällan själv inser. Att snålhet inte bara mynnar sig i att tendera till osämja i vänskapskretsar. Utan även jobbet kan bli lidande. För en snål människa ser oftast om sig och kring sig lite mer än alla andra. När de väl bjuder på något så blås detta upp som om det skulle vara en stor sak. Mer än att vara generös. At vilja dela med sig till de som har mindre än en själv. Alternativt inte bara se vad som är bäst för än själv. Utan vad är bäst för denna situation och blir någon lidande om jag gör så här eller sådär?
Så ja, jag skulle faktiskt gå så långt att jag säger såhär. En snål människa är en egocentrisk människa. För visst är det som det gamla ord språket säger " Den som gapar efter mycket. Mister oftast hela stycket. "
Jag försvann lite granna
Jag gick i ide. Eller ja, inte som en björn då. Utan livet har verkligen fått sig en törn. Och jag gör som så många andra. Finner tryggheten i jobb och familj.
Så nu börjar jag återfinna mig i mig själv. Även om jag har en bit kvar att gå.
Idag lyckades jag skrämma min arbetskamrat lite grann. Jag avskyr att gråta framför folk. Och hamnar oftast i den där friendzonen när det gäller killar och istället för en kram får man en dunk i ryggen. Med det sagt menar jag att jag inte är den där tjejen som gråter för en bryten nagel. Så idag fick kollegan sig en chock när jag råkade på något sätt slå i undre överarmen. Djävlar vad ont det gjorde. Så de 360 munkarna jag höll i famnen föll i golvet och jag gjorde sällskap. Satt mig rätt upp och ner och stor tjöt som en två åring.
Idag lyckades jag skrämma min arbetskamrat lite grann. Jag avskyr att gråta framför folk. Och hamnar oftast i den där friendzonen när det gäller killar och istället för en kram får man en dunk i ryggen. Med det sagt menar jag att jag inte är den där tjejen som gråter för en bryten nagel. Så idag fick kollegan sig en chock när jag råkade på något sätt slå i undre överarmen. Djävlar vad ont det gjorde. Så de 360 munkarna jag höll i famnen föll i golvet och jag gjorde sällskap. Satt mig rätt upp och ner och stor tjöt som en två åring.
