Beatrice

Det svider fortfarand eoch klart det gör ont. Det är inte alltid lätt att gå vidare. Fast jag vet ju att nu har jag stått här med facit i handen så många gånger. Jag vet att du var idiot, jag var en idiot och vårat såkallde förhållande var bara idioti. fast klart jag blir irriterad när folk säger att han behandlar sin nya med mer respekt och kärlek, vadå är det mitt fel då elelr? Eller vad är det ni snacka om? Är det mitt fel varje gång han skrikit på mig utan anlending, varje gång han avbokade saker eller vägrade göra upp planer? NEJ det är det INTE. Så varför ens säga så idiotiska saker? jag kan inte ändra något nu. Det är väl egentligen bara bra om han mår bra? För uppenbarligen gjorde han aldrig det med mig, aknske hade jag för höga krav? kanske förväntade jag mig för mycket och hade fel verklighets bild. Fast jag vill faktiskt INTE ha en kille so kör bil/motorcykel utan bil, bor hemma fast man ska fylla 23, pengarna är slut varje 15e. Han kommer springa varje gången en poalre ringer fast ni bestämt sedan veckor tillbaka. Så jävlar vilket kap alltså. Jag har haft det så fram och tillbaka i 1½ år. Han är en go kille men han tog mig för givet. Jag tog han för givet och allt blev bara fel. Redan från början var allt fel.
Så jag tar varje dag i taget. Jag känner mig lite gladare vissa dagar och andra dagar är det mer jobbigt. Fast att jag mår dåligt har ju inte allas bara med Alden att göra. Tvärtom.