Min lediga dag

Min lediga dag började med att jag vaknade runt tolv. Sov över hos Hamed igår så begav mig hem runt ett tiden för att äta lite frukost. Ringde sedan ett samtal till Sara för att bestämma att vi skulle ses då det var dryga 2 veckor sedan.
Mötte upp sara vid 17 och gick och bytte min jacka till en mindre stl. På NK träffade vi killen som vi typ alltid pratar med när vi är där, och hans arbetskollega är RIKTIGT fin haha. Så efter att ha bytt jackan stod vi där pratade lite skit. Bestämde att vi skulle möta killen (som jag glömt bort namnet på) runt 7 för att vi skulle gå och äta haha.
Sara har ju bestämt sig för att köpa UGGS så ja vi tittade lite på de och jag såg ett par ubersöta! Jag som inte ens gillar UGGS (?). Så kanske blir ett par sånna i vinter då? Fast Jimmy cho (stavade jag rätt nu?) kommer ju till H&M nästa månad så kommer nog lägga mkt penngar där haha OM allt inte tar slut vilket det LÄR göra.
Hittade en pälsmössa jag ville ha. Dock tyckte Sara jag var dum i huvudet som ville ha en mössa för nästan 4 papp. Men den var så ju fin!

ÄR sååå trött på folk som gnäller hur synd det är om dom nu. Folk som kommer och muppar upp sig och är bara allmänt jävliga. Vet ni vad?! Ni är inte ensamma för att ha problem. Varje människa har något som de tycker är problematiskt oavsett om det är litet eler stort.

Funderar på att byta yrke. Jag har inget liv alls! Träffar i stortsätt bara min egna spegelbild och min mamma, samt arbetskollegor. Känner även att jag vill prova något nytt. Missförstå mig rätt nu. Jag älskar det jag gör. Känner ändå att jag vill prova på något annat. Kan ju alltid gå tillbaka till konditor/bagar yrket. Så ska nog göra det, prova något nytt. Vill jobba med något som har med smink eller kläder att göra. DÅ det är något som jag verkligen döööör för. Likt många andra tjejer. Fan vad jag låter patetisk. Jag vill bara prova på det. Måste få göra det känner jag. Lär dock ta lite tid. Måste hitta ngt med ju :)

Dagarna går och Hans födelsedag kommer allt närmre. Hur mycket jag än springer och gömmer mig klappar verkligheten mig på axeln. Spelar lixom ingen roll hur snabbt jag springer, hur mycket alkohol jag dricker eller hur mycket jag skriker. Han kommer aldrig ändras. Han kommer fortsätta förpesta mitt och mina närmastes liv. Han är djävulen i personiligskiftning.
Tyvärr är jag utseendemässigt en kopia av honom, i ansiktet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0