Beatrice

Inga ord orkar sägas. Orden stockar sig i halsen och bokstäverna på tagnentbordet vill sig inte riktigt. Jag är besviken på mig själv. Något enormt.  Det är allt som kommer fram. Allt annat får vara så länge.

Är trött på frasen "allt bra?" För vem svarar ärligt? Vem är egentligen ärlig mot sig själv och alla andra?