Jag känner mig så dum

Det känns fel att känna som jag gör. Här sitter jag. I mitt rum. Med min dator, tvn är på och här sitter jag och självömkar. För det är ju du som har fått vård nu. Psykiskvård. Du behöver det. jag vet ju det. Ändå så känns det kostigt att du av alla människor ska vara där. För det känns så overkligt.
 Det komemr nog ta ett tag innan jag vänjer mig vid tanken. för i min värld är det ju bara sånt som händer alla andra. Inte kunde jag väl tro att det skulle hända någon i in omgivning.
 Jag känner mig dum. jag borde ju ha sett alla täcken. Fast vilka tecken finns det på deprition? Ok, du har inte varit så positiv på ett tag. Men det har ju varit så rätt länge nu och inget jag tänkt på. Men jag känner mig ändå dum att jag inte märkte något, som tillslut höll på att kosta dig livet. Men jag är för stolt för att någonsin kunna erkänna detta för dig skulle jag tro. Kanske om ett tag när du är frisk igen.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0