Beatrice

Jag känner att jag måste skriva av mig. Om något som tryck ett tag nu. Som att jag bara vill skrika ut min ilska. Något som jag tycker är oaceptabelt. Då är frågan vad kan det vara? JO. det är när ens vänner skafffar en snubbe. Så ändras alla planer man planerat. Allt man sagt det existerar inte helt enkelt. Så detta är anledningen till varför jag valde att inte vara Cattis vän längre. För att jag helt enkelt inte orkade lyssna på hennes tjat om hennes snubbe. Alltid samma sak. Det kan heller inte vara sunt att bråka och göra slut så ofta när det bara gått några månader.
Jag ser på detta såhär. Du gör dina val, jag gör mina. Du må tycka att jag är omogen som sa upp min vänskap angående detta. varsegod tyck det! ;)
 Jag har sagt mina ord så många gånger att de känns uttjatade nu. Ältat denna historia så mycket med Sara att nu får det vara nog. Jag tänker inte gå igenom det med dig. jag och sara vi har mer historia ihop. Vi växte ifrån varandra. Du och jag, Cathrin. Vi har bara inte så mycket historia att det är värt att dra ett sträck över detta. Sen så är det såhär. Att man kan inte komma och säga förlåt man inte tycker man har gjort fel om. Stå för dina handlingar. Stå för varje ord du säger. Tänker efter noga vad du gör. För ibland tjänar man inte på att bara se sig själv. Mina ord är hårda. Mina ord är antagligen baserade på ilska. men ja, jag orkar bara inte emd sånna personer som inte får mig glad. Tiden går så fort. Helt plötsligt är man 35 år och sitter där olycklig och har missat massa. det tänker jag inte göra. Så jag följer detta uttjatade ordvalet " häldre få vänner men nära än många och inte nära alls". för det är ju så det skulle bli :P

Nog om detta. Nu är det avskivet. Jag stänger detta kapitell i mitt liv nu :) För det är ju faktiskt så att allt händer utav en anledning :)

 det som var får stanna där :)