Nu får det sluta.
Medan jag sitter där på tunnelbanan känner jag att illamåendet är tillbaka. Får en så stark känsla av att spy. Nästa station ska jag gå av. Tur. Går av och får springa till bussen. Får som tur var en sitt plats. Jobbigt nog är det folk framför. Det börjar bli jobbigt nu. Vareviga dag är det så här. Under dagens gång. Äter jag för lite vitaminer må tro? Sover för lite har jag väl gjort i hela mitt liv. Så det borde ju inte vara det. Vill hem nu. Fort.
Kommentarer
Trackback
