Dudunk dudunk

Det kan inte vara möjligt. Jag tittar igen. Känner hur hjärtat för en milli sekund stannar. Det börjar slå fortare. Jag kan inte andas, känns det som. Andas ryckigt. Plötsligt sköljer minnen över mig. Jag måste andas in djupt. Försöka återfinna kontrollen. Känner hur huvudet börjar göra ont igen och jag blir påmind över att jag är trött.
 Det är dags att sova nu. För i mrogon är det jobb som gäller och innan det så är jag morgon taxi haha. Nej då, min mamma vill ha skjuss ner till centrum där jag ska plocka upp en utav mina kusiner och skjussa henne till mörby :) Så får jag sällskap nästan ända fram till jobbet och hon slipper alla svettiga och stressade människor i komunaltrafiken.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0