Beatrice

Att sätta fötterna på det kalla trä golvet är ingen höjdare. Att behöva tvinga sig upp och ur sängen är ingen höjdare det heller. Det är söndag. En söndag som så många andra söndagar. Solen skiner, träden har inga löv och backen är full utav dom istället. Istället för att ligga hemma i min säng med tre madrasser, ett lagom tjockt täcke och mina egna kuddar är jag här i Småland. Med husvagnstecken och kuddar. Täcket som tvinnar sig som en stor knöl i mitten och kuddarna som är hälften så sköna som dom i min egna säng där hemma. 
 Istället för att slö titta på alla de där halvdana serierna nu en dag som söndag. Då det nästintill är obligatoriskt att titta på dom. Ja, istället sitter jag här nere i Småland och ska snart åka hem. Sitta i en bil i ca fyra timmar. Kanske ringa ett telefon samtal till en vän. Prata tills batteriet dör. Sen får man se. Om även jag kommer ligga där med uppsväld mage av allt onödigt söndags ätande. Eller om det blir till att träffa en utav mina kära vänner. 
 Helgen har givetvis inte vara onödig. Snarare nödvändig skulle jag tro. Att bara få ligga ner och läsa och sova är något som inte händer så ofta där uppe i den staden jag komemr ifrån. Då jag och min kusin egentligen inte har så mycket gemensamt fast att det endast skiljer ett år mellan oss så har vi suttit på våran egna kant. Försökt prata med varandra men inte riktigt fått till det är flytande samtalen som kan hålla på i evigheter.
 Men jag misströstar inte. Det är som det alltid har varit. Trevligt, men inte super roligt.
Ok, jag börjar bli gammal nu. Låter som en gammal tant som pratar med sina vänninor. Om hurvida kaffet ska vara svart eller inte. Jag börjar tappa stinget totalt. 21 eller 71 det är det som är frågan?