Två ansikten av samma historia

En person jag tyckte om förut. På en vänskaplig nivå sjunker bara mer och mer i mina ögon. Roliga är ju att hon ser på sig själv som att hon tar det stora lasset medan jag ser på saken likadant. Hur kommer det sig att en historia oftast har två ansikten?
 Jag tror fortfarande som jag tror förut. Vad det är ska jag nog vara lite tyst om :)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0