Beatrice

Reglerna har ändrats. Vi är inte de samma längre. Du och jag. Som yngre var det vi mot världen. Jag är ledsen att behöva känna det jag känner idag. Jag kan inte kalla dig min bästa vän. Du är mer som en avselägsen kusin man typ måste träffa för annars blir mamma arg. Men nu blir ju inte min mamma arg om jag inte träffar dig. Snarare tvärt om. Hon har förvisso sina idéer om det mesta. Men börjar känna att det hon säger faktiskt är sant. 
 I slutet av dagen måste jag tänka på mig själv och endast mig själv. För om inte jag gör de vem gör det då?
Så jag försöker sakta men säkert att avlägsna mig. Precis som alla andra gjort.Så gör även jag. Jag mår vara elak. Men jag är åtminstonde ärlig.