Förlåt

Jag ber om ursäkt. Jag menar det verkligen. Jag önskar att jag kunde säga de orden oftare. Kan inte kalla det stolthet snarare tjurig. Att inte inse och vilja inse att jag kan ha fel. Ber ofta om förlåtelse i fel tidpunkt. Ibland bara för att slippa höra fortsättningen. Ibland så uteblir orden. Väldigt ofta.
Jag slängde skinkan på henne. Nej, det gjorde jag inte. jag slängde dne rakt enr i bordet. Det är frukost. Jag får inte upp skinkpaketet. Händerna vill inte göra det jag vill. Börjar bli en vana nu. Jag blir irrterad. Säger något i stil "med att " jag får inte upp det här kan du hjälpa mig" Varav jag då får en spydig kommentar tillbaka. Jag behöver dessvärre inte mycket för att ticka igång. Blir skit förbannad slänger skinkpaketet i bordet. Hon får det på sig.
Jag kan inte säga förlåt. Jag hittar på förmånga anledningar till att inte säga det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0