Om vi låtsas att världen vore perfekt
Ibland tänker jag att det skulle vara mycket bättre om vi stängde våra ögon och lät rösten leta sig in i trumhinnan. Och där sedan avgöra hur personen är. Inte för hur man ser ut. Utan hur rösten klingar, hur kroppen känns breve sin egna och ja, kanske skulle man helt enkelt lära känna varandra så mycket mer. Om man just slöt ögonen. Då skulle det inte behövas några fina överflödiga ord som lätt kan sägas men sällan menas. Nog kan vi skylla på det hårda klimatet människan skapat. fast vi är ju en del utav den. Så inte ska vi gnälla.
Så om du sluter dina ögonlock, hör mina ord. Lyssnar på mitt tonläge. Så kanske du lär känna mig. Och inte hon den där som folk tycker är snygg.
Så om du sluter dina ögonlock, hör mina ord. Lyssnar på mitt tonläge. Så kanske du lär känna mig. Och inte hon den där som folk tycker är snygg.
Kommentarer
Trackback
