Jag kan inte och tänker inte vara alla människor till lags

4 meter ifrån, om ens det. Några fotsteg sedan är jag framme. Som om jag skulle vara en idiot. Som om jag inte förstå att det är mig du viskar om.
 Taket är lågt, lägre än lägst. Ibland undrar jag hur jag ska stå ut. Att känna sig så illa omtyckt. Som om man inte ens är vatten värd. Ja ibland, undrar jag för mig själv hur jag står ut.Tyvärr har jag inget bra svar på det.
 Så fast att jag vet att jag måste ändra på den situationen är jag för bekväm.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0