I hjärtat och i hjärnan på en och samma gång

Om jag hade skrivit ner alla meningar, alla tankar just nu. Bara rakt av. Inte brytt mig om hur det ser ut. Hur det kommer låta. Då skulle det nog bli en av Sveriges största mindmap.. Med mitt namn i mitten.
Men tror ibland att det kan vara farligt. Att ni vet hur jag tänker. Varje känsla jag har. Hur man beter sig och varför. Man vill sällan bli analyserad själv. Satt i ett fack. Även om jag själv analyserar i stort allt som kommer i min väg.
Tror att det i längden kan bli väldigt svårt att leva med en som som jag. Som är så utåtriktad. Samtidigt som jag har så mycket tankar i huvudet som jag aldrig säger. Ord som aldrig uttalas, och känslor som aldrig får komma fram.
Någonstans så känns det som att man inte behöver förstå mig. Samtidigt som att jag faktiskt vill ha någon som förstår mig. Och inte bara en variation som ja lyckats få dom att tro. Fast att det faktiskt inte är så. För en dag faller även mitt korthus. Och i sånna lägen behöver vi alla människor någon där som plåstrar om oss, låter oss få gråta,älta och bara vara vandrande katastrofer för ett tag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0